| Kyrkan |
| Mockfjärdsborna
var under många hundra år hänvisade till Gagnefs
kyrka när man ville ”gå i högmässa”,
vid giftermål, dop och begravning. På steniga och
dåliga vägar skulle man färdas den mer än
en mil långa vägen till kyrkan. |
| Man
vet inte med säkerhet när det första kapellet
i Mockfjärd byggdes. Men år 1618 besökte ståthållaren
”öfwer Dalerne Carl Bonde” ”Gangöö
Prestgård” (Gagnefs prästgård). Där
beslutades att ”kyrkio herden i gangöö heer
Knutt” skulle hålla predikan ”Tolf, gångår
om åhret” ”i Miöockfiell”. |
| Det
dokumentet torde utgöra det första tecknet på
att Mockfjärd hade ett eget ”kapell”, eller
i vart fall påbörjades byggnationen efter beslutet
av Carl Bonde. År 1620 fick mockfjärdsborna tillåtelse
av biskopen Johannes Rudbeckius att gå till kyrkan i Floda
socken eftersom prästen i Gagnef inte levde upp till överenskommelsen
från 1618. Det här är första gången
som tendenser till ”stridigheter” mellan Gagnef
och Mockfjärd kan spåras. |
År
1631 är första gången (men inte sista) som en
skilsmässa mellan Gagnef och Mockfjärd nämns.
Mockfjärdsborna ansökte hos biskopen om att få
”skilia sig ifrå Gagnäffz sochen, och hafua
sin egen kyrkioheerde.”. Kravet avvisades dock av gagnefsborna
och skilsmässan blev inte av. Man lovade på nytt
att prästen skulle komma till Mockfjärd var fjärde
Söndag. År 1672 framförs på nytt kraven
att få en egen präst, samt att få rätt
att begrava sina döda invid kapellet. Kravet avvisas dock
av biskopen.
År 1684 fick man dock tillstånd att begrava sina
döda vid kapellet. |
| År
1694 började en ny ”strid”. Den gången
gällde det, var den nya kyrkan skulle byggas, på
den norra eller södra sidan av älven. Det första
kapellet byggt på den södra sidan av älven hade
varit litet och mycket bristfälligt och liknade mest en
vanlig stuga, det enda som skilde den från ”mängden”
var korset på taket. Den ”strid” som blev
en följd av beslutet att bygga en ny kyrka ledde t o m
till att en man, ”Jöns Matz”, blev avrättad.
De boende på den norra sidan av älven ville att den
nya kyrkan skulle byggas där. Man hänvisade till att
vägen till Gagnef och övriga Västerdalarna gick
på den norra sidan. ”Norrsidan” stöddes
aktivt av prästen Mattias Hedström. Det aktiva stödet
”föll inte i god jord” hos de boende på
den södra sidan av älven. En av de boende där,
”Jöns Matz”, förolämpade och överföll
prästen Hedström i kyrkan efter högmässan.
Detta tumult ledde till att ”Jöns Matz” senare
dömdes och avrättades. Nu fick trots allt ”Jöns
Matz” ”rätt” i själva kyrkoplacerings
frågan även om han själv inte fick någon
nytta av det. |
Bygget
påbörjades år 1696. Genom insamlade gåvor
och genom dagsverken kunde bygget finansieras, en byggnation
som sysselsatte hela bygden. Kyrkan var klar och invigdes den
10 juni år 1700.
Men det skulle dröja ytterligare 163 år innan församlingen
fick en egen präst. Vilka spår” stridigheterna”
avsatt är svårt att säga men helt klart har
de spelat in i de framtida relationerna mellan Gagnef och Mockfjärdsbor.
Framförallt då när det gäller Mockfjärdsbornas
vilja till självbestämmande. |
| År
1863 anställdes församlingens första ”kapellpredikant”.
Mockfjärds mer än 200-åriga ”strid”
för att få ”höra Guds ord” i sin
egen kyrka och av sin egen präst var därmed över. |
| |
