| |
| Anders
Ring |
| Han
bodde i Nässi där han brukade tillverka borstar, vispar
och alla möjliga trådarbeten. |
| När
han hade fullt lager brukade han ta fram en grön långskäppa
där han lastade sina färdiga produkter. Han for sedan
ut i byarn och drog från hus till hus och sålde. |
En
dag när Ring var i en by i Gagnef och bjöd ut sina
varor kom han till en gammal gård. Denna var nyligen inköp
och bebodd av s.k. "tattare".
När han gick därifrån och kom in i nästa
hus frågade mor i huset; -Hur är det Ring, har du
varit in till tattarna?
-Ja svarade han, men jag tycker inte att jag varit in till något
annat sen jag kom hit till den här byn, men det är
skillnad på dem också. De svarta vet jag att jag
ska passa mej för men de ljusa vet jag aldrig var jag har. |
| En
annan gång kom han in till prästgården där
frun i huset köpte en borste av Ring. Hon råkade
fråga om borsten var av bra kvalité. Hon fick till
svar: -Hon kan vara alldeles lugn, den är äkta. Inte
bara på ytan som så många av de religiösa
utan rakt igenom. |
| Epoken
Kymmer Mats Matsson |
| Vem
var Kymmer Mats Matsson? Den person som kanske betytt mest för
utvecklingen i Mockfjärd. Han var en nyskapare och pionjär
inom många områden, eller som Gustav Lundh säger:
”Han skulle kunna titulera sig, grosshandlare, byggmästare,
såg och kvarnägare, detaljist, gruvägare, snickerifabrikör,
färg - tapethandlare, kafferosteriägare, textil och
konfektionsägare, jordbrukare, pärlfiskare, skrädderi
och mössfabrikör, husmäklare, orgelbyggare, brobyggare,
uppfinnare, nykterhetsivrare, och kyrkvärd”. Ja,
listan skulle med säkerhet kunna göras mycket längre.
Själv valde han att kalla sig grosshandlare, och det är
nog det rätta, då affärsverksamheten kom att
genomsyra allt han kom att syssla med. |
| Kymmer
Mats Matsson föddes 1853 och dog 1937, 84 år gammal.
En jordbrukarson som under sin livstid hann med följande:
Han startade diverseaffärer på följande ställen:
Ersholen, Nordanholen, Heden, Djurås och Falun. Han hade
skrädderi och väveri med vävskola, en mössfabrik.
Han drev partiaffär, kvarn och sågverksrörelse.
Han var även delägare i en textilfabrik i Norrköping.
Han hade själv 20 st skräddare anställda i Mockfjärd
och ytterligare 20 st i Falun. De tillverkade måttbeställda
kostymer på beställningar från hela Sverige. |
| K.
M Matsson hade genom åren byggt upp ett stort kontaktnät
av representanter och kommisionärer över hela landet.
En tid sålde han även möbler på postorder.
K.M Matsson provade också på rollen som uppfinnare,
han uppfann och sålde en handdriven dammsugare (Gustav
Lundh har ett exemplar i sin ägo). Nu blev inte den dammsugaren
någon försäljningssuccé men det visar
ändå på K.M Matssons kreativitet. Det som K.M
Matsson gjort sig mest känd för var sin tid som byggmästare.
Hans mest betydelsefulla byggnation för Mockfjärd
var byggandet av älvbron år 1896. Bron byggdes av
det rivningsvirke som K.M Matsson införskaffat från
den nedlagda hyttan vid Tansån. Den totala kostnaden för
brobygget stannade vid 40 011 kronor. Innan bron kom till stånd,
fanns här en färja. Eftersom K.M Matsson bedrev verksamhet
på båda sidor av älven, var han beroende av
bra och säkra transporter. Man kan säga att hans behov
styrde utvecklingen mot en fast förbindelse över Västerdalälven,
naturligtvis spelade även den då så livliga
”buffringen” till fäbodarna en stor roll i
sammanhanget. |
| Andra
byggnationer som K.M Matsson genomförde var byggandet av
Gagnefs sjukstuga 1910, Hedens folkskola 1914, vagnfabriken
i Främby, Falun, åt Erik Johan Ljungberg. Det som
sedermera blev Scanias fabrik i Falun men denna är nedlagd
(10 dec 2008) och nu heter området med fabrikerna: Främby
Hallar. 1910-11 byggde han Hedens sågverk, den såg
som sedermera skulle utgöra en av huvudanledningarna till
AB Elementhus etablering till Mockfjärd år 1950. |
| K.M
Matsson var också entreprenör för byggandet
av järnvägen som drogs förbi Mockfjärd år
1905. I samband med järnvägens tillkomst, sysselsatte
K.M Matsson en mängd människor. En tid före byggnationen
hade en företagsam affärsidkare öppnat en ölkrog
i samhället. Meningen var att ”rallarna” skulle
utgöra kundunderlaget för krogen. Det ”tilltaget”
var inte K.M Matsson sen att motverka som den nykterhetsivrare
han var. Han avlönade därför sina ”rallare”
med egen händigt tryckta sedlar. Sedlarna kunde bara lösas
in mot varor i K.M Matssons egna butiker. Genom denna åtgärd
”slog han två flugor i en smäll”. Han
stoppade ölkrogen, den lades ner innan järnvägsbyggarna
kom till Mockfjärd. För det andra så ”band
han upp” rallarnas konsumtion runt sina egna butiker. |
| Även
inom jordbruket var K.M Matssson en föregångare.
Han var först i socknen att skaffa järnplog och såningsmaskin.
Ortens första cykel och senare även bil tillhörde
K.M Matsson och han var den andre som skaffade telefon, den
första fanns vid Lillstups kraftstation. Hela den perioden
under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet, som
”vi” tycker att präglades av stora förändringar
och nya innovationer o s v. kom att bli en bra grund för
en så företagsam man som Kymmer Mats Matsson. Hans
förmåga att se möjligheter i de svårigheter
som då rådde, gjorde honom till den nyskapare som
många ansåg att han var. |
|
| Kymmer
Olof Danielsson; född 1855 - död 1910 |
| Kymmer
Olof Danielsson, facklig pionjär från Mockfjärd.
En person som trots sina fackliga insatser inte är alltför
känd, inte ens i sin hembygd. De två Kymmerbröderna
Olof och den yngre brodern Daniel (Brandt) är de mest kända
i en syskonskara på nio barn. De två bröderna
kom att på olika håll bli två stridbara kämpar
för ett rättvisare samhälle. Kymmer Olof växte
upp i ett hem fyllt av svårigheter. En stor syskonskara
och med det, många munnar att mätta, gjorde att Kymmer
Olof tidigt fick börja arbeta i skogen. Han gifte sig vid
23 års ålder och bosatte sig i Mockfjärd. Han
”fångades” snabbt av den växande socialdemokratiska
rörelsen vilket fick till följd att han trakasserades
för sina politiska åsikter. Bönderna i hembygden
försökte att på alla sätt ”frysa
ut honom”. Man försökte bl a att stänga
av familjen från att handla i ortens butik och trakasserade
hans bror Daniel Brandt, som var lärare, genom att vägra
sända sina barn till skolan. |
| År
1893 sålde Kymmer Olof sin stuga i Mockfjärd och
flyttade till Gävle. Han hade tidigare börjat verka
i Gävle och arbetade där på olika sågverk.
På våren 1886 tog han initiativet till bildandet
av den första brädgårdsarbetarfackföreningen.
I juni 1897 var Kymmer Olof en av bildarna av Sågverksindustriarbetarförbundet
och han blev också förbundets förste ordförande.
Han var sedan förbundets ordförande under 11 år. |
| 1909
drabbades han av ”sockersjuka” (diabetes) och den
9 februari 1910 avled han fyllda 55 år. Han kallades allmänt
för ”Gävles Branting”. Hans betydelse
inom arbetarrörelse och fackföreningen kanske bäst
kan beskrivas eller illustreras, med det faktum, att på
hans begravning fanns Hjalmar Branting som en av huvudtalarna. |
|
|
Kymmer Daniel Brandt; född 1857 - död
1946 |
| Yngre
broder till ”fackföreningskämpen” Kymmer
Olof Danielsson. Växte upp under samma hårda förhållanden
som brodern. Daniel Brandt och hans generation fick under sin
levnad uppleva ett samhälle i ständig förändring.
De första järnvägstågen, bilarna, telefonerna,
radion och även flyget, ja listan över händelser
och saker kan göras ännu längre. Bland annat
fick han också uppleva två världskrig med fruktansvärda
konsekvenser och ett samhälle i politisk omdaning. |
| Brodern
Olof greps tidigt av socialismens budskap medan Daniel blev
en hängiven kämpe för de liberala idéerna.
Daniel Brandt utbildade sig till folkskollärare och fick
tjänst i sin hembygd år 1887, en tjänst som
han uppehöll fram till sin pensionering år 1919.
Att han var en stridbar man som stod för sina åsikter
vittnar många händelser ”runt” Daniel
Brandt om. |
| Han
blev i många ”läger” betraktad som en
”samhällsfarlig person” med anledning av sina
radikala liberala idéer. Gustav Lundh återger ett
exempel på vad de kommunala myndigheterna kunde tillåta
sig i sina trakasserier mot Brandt: ”Före riksdagsmannavalet
1891 beslöt skolrådet i Gagnef att Mockfjärds
skola skulle börja sin undervisning en vecka före
kommunens övriga skolor. Anledningen var att binda Brandt
till skolan och därmed hindra honom att rösta”.
När sådana och andra former av trakasserier inte
”knäckte” Brandt beslöt skolrådet
att avsätta honom, trots att någon orsak inte fanns.
Brandts avsättning lästes upp av kyrkoherden i Gagnefs
kyrka. Daniel Brandt överklagade dock avsättningen
till biskopen i Västerås, som också upphävde
den eftersom grund saknades för beslutet. Daniel Brandt
kom dock att stå som avsatt fram till sin pensionering
men uppehöll trots det sin tjänst som folkskollärare.
|
| Till
mångas förtrytelse tog han senare plats i skol och
kyrkorådet. Han var under åren 1911 - 1922 ledamot
av landstinget. Han förblev efter sin pensionering en stark
förkämpe för bygdens intressen. Gustav Lundh
skriver i sin artikelserie: ”I Mockfjärd minns man
honom som en verklig hövding, till vilken man med tillit
och tillgivenhet såg upp. ”Han var som en klippa”,
säger en Mockfjärdsbo om Brandt”. |
| 1940
donerade han ett skåp till Hembygdsföreningen i Mockfjärd.
Skåpet skulle hållas förseglat och fick öppnas
först om 50 år. 1990 var det dags för den spännande
öppningen av skåpet och många Mockfjärdsbor
samlades vid Gammelgården för att delta. Skåpet
visade sig innehålla kilovis med intressanta och kulturhistoriskt
värdefulla handlingar. Bland det som fanns kan nämnas
bl.a. politiska programtal, utkast till en ”vitbok”
av Daniel Brandt, handlingar som visade på Mockfjärds
kulturella utveckling i början av 1900-talet, protokoll
från olika styrelser och nämnder och även rättegångsprotokoll
över personer från Mockfjärd. Hembygdsföreningen
beslutade att på nytt försegla skåpet för
en ny 50-års period och Mockfjärdsborna inbjöds
att ”lägga i handlingar och föremål”
som de ville hålla hemliga fram till år 2040 då
skåpet ska öppnas igen. |
| Daniel
Brandt har satt spår ända in i ”våra”
dagar förhoppningsvis kommer man även år 2040
att vara stolta över en den kämpe för Mockfjärdbygden
som Kymmer Daniel Brandt var. |
|
| Anders
Frisell; född 1870 - död 1944 |
| Riksspelmannen
Anders Frisell, är Mockfjärds genom tiderna namnkunnigaste
person. Det berättas att han redan som sjuåring tillverkade
sin första fiol av handkluven ”pärt” (takbekädnad
av trä). Den brändes dock upp av de mycket religiösa
föräldrarna som ansåg att fiolen var i ”djävulens
tjänst”. |
Inget
kunde dock hindra Anders Frisell från att spela och senare
även komponera musik. Han kom att utbilda sig till lärare
i Falun år 1887 och fick tjänst som lärare i
Mockfjärd. Han drabbades runt sekelskiftet av nervösa
besvär och slutade som lärare.
Åren 1900 till 1910 försörjde han sig och sin
familj som skräddare. |
| Efter
sitt ”genombrott” och vinst vid Anders Zorns spelmanstävling
i Mora år 1907 fick Anders Frisell ägna sig åt
det han bäst kunde och ville, nämligen fiolspelning.
Tillsammans med döttrarna Elsa och Viola företog han
riksomfattande turnéer. Fiolspelningen blandades därefter
med arbeten som lantbrevbärare, skomakare och urmakare
och han gav också privatlektioner på piano och fiol. |
| När
hans hustru, Kerstin, dog år 1944, klarade inte Anders
Frisell av sorgen. Han tog sitt liv bara några månader
efter hustruns bortgång. |
| Anders
Frisells musik kommer för alltid ha en stor plats i Mockfjärdsbornas
själ och hjärta. År 1948, avtäckte Dalarnas
spelmansförbund en minnessten vid Mockfjärds kyrka,
till åminnelse av Anders Frisells spelmansgärning. |
|
| OLLE
NORDMARK |
Olle
föddes 25 maj 1890 i Nordanholen. Han började tidigt
att teckna och måla.
1901 kom han i kontakt med Gustaf Ankarcrona i Leksand som lärde
honom de första grunderna.
1917 reste Olle till Moskva för att studera teaterdekorationsmålning. |
1918
var han tillbaka i Stockholm där han började arbeta
med teaterdekorationer och kostymteckningar.
Under Olles Stockholmstid dekorerade han teatrar som Södra
Teatern, Stora Teatern, Folkan, Oscars och även Operan.
Han samarbetade med Karl Gerhard i 22 uppsättningar.
Även på kyrkomålningens område arbeta
Olle med bl.a. Engelbrektskyrkan, Saltsjöbadskyrkan, kyrkorna
i Borås och Karlskrona samt vigselrummet i Stockholms
Rådhus. |
| 1924
ställde Olle av kärlek till sin hembygd upp gratis
vid restaureringen av Mockfjärds kyrka. Samma år
började han måla ett porträtt på Gädd
Lars vilket han färdigställde i Amerika och sedemera
skänkte till kyrkan. |
1924
emigrerade Olle till Amerika och bodde där tills 1964 då
han flyttade till Frankrike.
I Amerika arbetade Olle mest med v'ggmålning, s.k Frescomålning.
Han dekorerade bl.a American – Swedish Historical Museum
och John Ericssonrummet i John Mortonmuseumet i Philadelphia,
vapenhuset i Svenska Baptistkyrkan och Svenska Rummet i University
of Pittsburgh. |
1935
– 43 var han anställd i Amerikanska reegeringens
tjänst där han undervisade indianer i Frescomålning.
Nordmark deltog i flera utställningar bl.a. på Brooklyn
Muséet och Delphic Studios i New York. |
| Olle
Nordmark avled den 18 december 1973 i Frankrike. |
| Källa:
Kompendiumet som sammanställdes till hans minnesutställning
1974. |
|
