| |
| Mockfjärdsrevolvern
eller Mockfjärdsvapnet |
| kallas
den revolver av typen Smith & Wesson Model 28 ("Highway
Patrolman") med .357 Magnum-kaliber som polisen har undersökt
i utredningen av mordet på Olof Palme. |
| Revolvern
köptes legalt i Luleå av en privatperson från
Haparanda tillsammans med 91 patroner av märket Metal Piercing
av den amerikanske tillverkaren Winchester Western men stals
vid ett inbrott i september 1983. Vapnet tros ha använts
vid ett postrån i Mockfjärd, Dalarna, i oktober samma
år, då också en kula avlossades. Revolvern
tros också ha använts vid ett bankrån i Småland.
Ett ökänt finländskt kriminellt brödrapar
erkände senare stölden. |
| En
analys av den kula som avfyrades vid rånet i Mockfjärd
visade att blyisotopsammansättningen var densamma som de
båda kulorna som hittades på Sveavägen efter
mordet på Palme. Därmed skall de vara tillverkade
vid ett och samma tillfälle, i samma s.k. stöpa. Knappt
6000 kulor från denna "stöpa" försåldes
sedermera i Sverige i slutet av 1970-talet. |
| Att
Mockfjärdsrevolvern skulle vara just det vapen som användes
vid statsministermordet 1986 är dock osäkert. |
| Revolvern
hittades i november 2006 under privata dykningar i Djursjön
väster om Mockfjärd, efter tips till tidningen Expressen.
Ålänningen Christian Holmén på Expressen
kontaktade två Åländska dykare, Benny Gustafsson
och Ove Jansson, som redan efter tre timmar hittade vapnet som
varit så eftersökt i 20 år. Revolvern överlämnades
till polisen den 20 november 2006. Enligt uppgifter till polisen
slängdes revolvern i sjön i oktober 1983, varför
det har ifrågasatts om vapnet verkligen användes
vid mordet på statsministern den 28 februari 1986. |
|
| Dödsolyckan
vid Högbergssågen midsommaraftonen 1920 |
| Anders
Hedman, Sigurd Sahlén och en tredje karl höll på
att kanta bräder på sågen. En avsågad
kant flög då rakt genom halsen på Sigurd som
avled på plats. Han var då i 25 – årsåldern. |
Detta
var 3:e midsommaren i rad som en allvarlig olycka inträffade
på sågen på midsommaraftonen. Efter denna
så arbetades inga flera midsommaraftnar.
Kvällens logemöte uppe i Gruvgravninga inställdes
p.g.a. denna tragiska händelse. |
| Berättat
av Lisa Dahlin |
|
| När
telefon kom till byn |
| I
Stängsla och Holan i närheten av Brötjärna
station bodde tre ynglingar vid namn Erik Wademakr, Anders Eriksson
och Eskil Danielsson som var särskilt försigkomna. |
| De
byggde nämnligen under åren 1936 - 39 en egen telefonlinje
som var 700 m. lång och gick mellan fyra olika hus i byn. |
| Själva
ledningen hade de inhandlat för en billig penning i Mattssons
Trävaruaffär på Hea. Den hade använts som
s.k. krisledning under Första Världskriget och hade
oljat papper runt tråden. Ledningen drogs under väg
och järnväg men hängdes annars upp mellan träden
vilket kunde ställa till förtret när det blåste.
Taltratt och hörlurar tillhörde telefonapparaten. |
| Inte
nog med att ungdomarna "uppfann" telefonen i Brötjärna.
De hade också en inspelningsstudio på vinden hos
Erikssons. Rummet kläddes in med filtar och sönerna
i huset spelade fiol tillsammans med Alrik Hansson som också
sjöng. Resultatet blev ingen guldplatta men ändå
fullt acceptabla inspelningar. |
|
1500
f. kr. dateras ett fynd av en trindyxa som hittats på en åker
mellan Börshea och Lillstup. Det fyndet tyder på att dalgången
utmed Västerdalälven tidigt kom att befolkas av människor.
Yxan finns idag på Gammelgården. |
|
|
