| EN
FLOTTLED GENOM MOCKFJÄRD |
| Flottningen
bedrevs av Dalälfvarnas Flottningförening. |
| Den
första och största forsen som timret kom till var
Stopmjälgarna nedströms Lillstupet. Sedan kom timret
fram till Tannringsforsen eller Röjåsharen (en stenås
ut i älven) där det gick åt mycket arbete med
att få loss timret sedan det blivit en bröt. Betydligt
lugnare var nästa fors, Ålmyrforsen som var fri från
hinder. Efter den så kom Överfjärden och Holmbäcken. |
| Strax
efter Holmbäcksviken brusade Orselforsen fram som i sitt
flöde var delat i tvenne strömfåror, en följde
den södra landet där den långa Stenkistan skyddade
det gamla kvarnintaget. Vid det norra landet mellan den stora
holmen och fastlandet var en trång passage med stora hällar
och stenar vilka skapade stora brötar. |
| Lite
längre nedströms kom man till Nederfjärdens lugnvatten
som framstod som en stilla lagun med sina två holmar.
Vid norra stranden fanns båthuset vid den plats som en
gång i tiden var färjans norra landfäste. |
| Nedstöms
älvbron tog Gropforsen vid. Den var nådig i sitt
lopp tack vare en lång hällarm som sträckte
sej från Lindbyvikens övre del och ut till mitten
av älven.. |
| Vidare
gick timret till Larssveforsen som vid den södra landet
bestod av en stor och grund eda med mycken länsdragning
som följd. |
| Den
ca 600 m långa Lindbyforsen övergick till den krångligare
Lögnäsforsen med sina stora utskjutande hällar
på den södra stranden. Med denna fors lämnade
timret Mockfjärd för att i lugnt förlopp passera
färjan vid Nysäl, Hovänget och Björka. |
| Sedemera
byggdes en ca 2 km lång ränna som ledde timret förbi
Lillstups Kraftstation vidare ner till Bjöntänget. |
| Källa:
Måckelkrus |
