|
År 1386 nämns i ett pergamentsbrev Mockfjärds
”Innebyggare” för första gången
som en ”del af Gangnaeffs socken”. Det rörde
sig då om en gränstvist med Floda socken vilket berörde
fisket i den s k ”Stopforsen”. I en ”Landzssyynu
emellann Flodhe ssokns Bönder och Möklefierdh byggiare”
år 1550 angående fisket i Stopforsen hänvisas
till dokumentet från år 1386. Mockfjärds inbyggare
vann den viktiga striden och fick för all framtid äganderätten
till fisket i forsen. |
| År
1542 nämns ”Myckleffierd” (Mockfjärd)
för första gången med namn i ett aktstycke.
Det rör sig om ”Lasse Dalkarls årliga ränta
för Öster och Väster Dalarna”. I aktstycket
framgår att det finns 12 gårdar på den södra
sidan av älven och bara 1 gård på den norra
sidan. |
| År
1544 ”höltz ting j Gangne Sokn” (hölls
ting i Gagnefs socken) En av de ”Söynemend”(nämndeman)
som fanns med var ”Nyls screddare j Möklefierd”.
|
| År
1700 inträffade en för mockfjärdsborna viktig
händelse. Bygdens ”första” kyrka invigs
och församlingen kan nu höra ”Guds ord”
i sin egen kyrka. |
| År
1734. Åter igen blossar ”fiskestriden med Floda
sockenmän upp, det rör sig även den här
gången om laxfisket i ”Stopforsen” (Lillstup).
En stor process genomförs och på nytt fastställs
att Mockfjärds inbyggare har fiskerätten i berörda
fors. Av en ”längd” som upprättas, för
att få ekonomisk täckning för rättegångskostnaderna,
framgår att det vid den tiden fanns 139 gårdar eller
hushåll i Mockfjärd. I de protokoll som finns bevarade
i Mockfjärds kyrkoarkiv, kan man notera bynamnen ”Storbin”
och ”Nolabin”. |
| År
1820. Tanså Hytta byggs och det första försöket
till ”industrialism” påbörjas. Hyttan
tas i drift 1821. |
| År
1854. Folkskolan i Mockfjärd startar detta år. |
| År
1863. Församlingens första präst anställs. |
| År
1867. Efter 46 års produktion läggs driften vid Tanså
Hytta ner. |
| År
1868. Ortens första konsumentförening bildas, ”Mockfjärdens
kf. och Handels A/B”. |
| År
1878. Gagnef och Mockfjärds Brandförsäkringsbolag
bildas. En av initiativtagarna och även styrelseledamot
var ”Handlanden Kymmer Mats Matsson”. En av revisorerna
i bolaget var under åren 1915 - 1929 ”Folkskolläraren
Daniel Brandt”. |
| År
1883. En första godtemplarloge startar. |
| År
1894. Mockfjärds IOGT - förening startar detta år. |
| År
1895. Startar bygdens första mejeriverksamhet i byn Börsheden.
Mejeriet som är samägt av sju bönder i byn producerar
ost och smör. Leveranser av mjölk sker från
alla gårdar i byn, men även från de kringliggande
byarna Högberget, Myrholn och Västanbäcken. De
färdiga produkterna säljs genom handlaren K.M Matssons
försorg men man levererar även till handlaren Emil
Holmberg i Grängesberg. Han skriver i ett brev till föreningen
år 1902: ”Under denna månad kan jag ej betala
mer än 1.80 pr Kg för smöret”. Under år
1916 avvecklades mejeriet. Under den här tiden hade separatorn
blivit allmän i gårdarna och även mejeriet i
Leksand tog emot mjölk från bönderna. |
| År
1896. Den så för Mockfjärds utveckling viktiga
förbindelselänken mellan norra och södra sidan
av älven byggs. Bron som uppförs i tre träspann
byggs av Kymmer Mats Matsson. Bron ersatte den av kättingar
drivna färjan som funnits sedan lång tid tillbaka. |
| År
1901. Den första telefonen kommer till Mockfjärd.
Mockfjärds första ”ölkrog” öppnas. |
| År
1904. Ölkrogen stängs genom K.M Matssons försorg
och IOGT köper byggnaden. |
| År
1905. Järnvägen förbi Mockfjärd invigs,
byggherre är K.M Matsson. Mockfjärds första postexpedition
kom att inrymmas i det nybyggda stationshuset. |
| År
1907. Byggandet av ”Mockfjärds kraftstation”
i Lillstup inleds. |
| År
1909. En storstrejk ”sveper” över landet. Mockfjärd
drabbas också av strejken. Det nystartade kraftverksbygget
blir indraget i storstrejken och kraftbolagen anlitar s k ”svartfötter”
(strejkbrytare). Militär kallas in för att skydda
strejkbrytarna. |
| År
1910. Ett sågverk byggs av K.M Matsson i byn Heden. Sågen
skulle sedermera bli en av anledningarna till AB Elementhus
etablering till orten 40 år senare. Än idag ligger
sågverket kvar på samma plats om än i nyare
”tappning”. Det räknas idag till ett av Sveriges
modernaste sågverk. |
År
1911. Mockfjärds Kraftstation (nu Lillstups kraftstation)
invigs av landshövding Holmqvist. Kraftstationen som var
en av landets största kostade 4,8 miljoner att bygga och
var under mer än fyra år en av länets största
byggarbetsplatser. Man hade i och med byggandet av kraftstationen
tämjt den största forsen i Västerdalälven,
den s k ”Stopforsen”, med en fallhöjd på
över 20 meter. Ett av älvens finaste fiskevatten var
för all framtid förstört.
De skatter som bolagen kom att erlägga blev inledningen
och orsaken till den segslitna kampen om Mockfjärds frigörelse
från moderförsamlingen i Gagnef. Den elkraft som
kom att produceras vid den nybyggda kraftstationen överfördes
i första hand till Domnarvets järnverk och till Grängesbergs
gruvfält. Elkrafttillskottet fick stor betydelse för
de båda bolagens fortsatta expansion. |
| År
1914. En ny folkskola byggs på Heden av K.M Matsson. Skolan
som än idag är i bruk är ett mycket gediget arbete
och man kan utan att överdriva, se något av K.M Matssons
storhet som byggmästare i detta arbete. |
| År
1915. Är året då den segslitna och bittra kampen
för Mockfjärds frigörelse från Gagnef inleds
av folkskolläraren, kommunalmannen Daniel Brandt. Det skulle
dröja mer än 18 år innan ”striden”
var avgjord. |
| År
1919. Detta år hölls det fösta mötet för
bildandet av en Folkets Husförening. Det skulle dock dröja
ända fram till år 1933, innan planerna på ett
Folkets Hus kunde ”sättas i sjön”. Två
år senare kunde lokalerna invigas. Föreningens ordförande
under många år, byggmästaren Per Norlander,
hade tidigt erbjudit sig att för 7000 Kr uppföra byggnaden.
Ett erbjudande som också antagits av föreningen.
En kuriosa i sammanhanget är att när man skulle bestämma
vilka som skulle leverera varor och material till bygget ”beslutades
att en jämn fördelning mellan kooperativa och de privata
affärerna J. Sjöberg och L.F. Modigh skulle förekomma”.
”Här gällde ännu rättvisan som naturlig
upphandlingsform”. |
| År
1920. Har de flesta av Mockfjärds byar elström och
den ”mörka” tiden i fotogenlampans sken är
förbi. Idag har ”vi” svårt att föreställa
oss vilken ”revolution” det innebar för den
tidens människor att få tillgång till elström.
Redan år 1915 hade några byar egen elström
från lokala vattendrivna generatorer, men det var i mindre
omfattning och det egentliga ledningsnätet blev draget
1920. Det här året startar Mockfjärds första
taxiverksamhet. Samma år byggs också Mockfjärds
Missionskyrka. |
| År
1930. Mockfjärds socialdemokratiska arbetarkommun bildas.
Vid det första mötet var det dock för få
närvarande. Man beslutade därför att kalla till
ett nytt möte och då gick det bättre, ytterligare
en intresserad hade ”dykt upp”. Föreningens
förste ordförande var K.J Wahlström. Vid det
första mötet beslöt man att ansluta föreningen
till ”Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. Man kan
i de olika protokollen se att arbetslösheten var den största
frågan som avhandlades. I ett protokoll från 14/12
1930 skrivs bl a: ”Väcktes förslag om att få
ändring av arbetslöshetskommiténs ledamöter
inom Mockfjärd”, ”då en av kommitténs
ledamöter endast gynnade sina kunder”. Vidare kan
man notera från ett styrelsemöte den 24/5 1931 följande:
”Ordföranden erinrade om de sorgliga tilldragelsen
som ... i Ådalen då militären nedsköt
5 st fredliga och försvarslösa proletärer, kommunen
beslöt utfärda sin harmfyllda protest mot skedda”.
Medlemsavgiften för det första året var 60 öre
per kvartal och 1933 hade föreningen 44 medlemmar. Den
stora frågan det året var ”skilsmässofrågan”.
I den striden tog Mockfjärds Arbetarkommun ställning
för en skilsmässa och man engagerade sig och skrev
också en inlaga till regeringen den 7 februari 1933 med
anledning av att några mockfjärdsbor uppvaktat regeringen
och motsatt sig skilsmässa. Föreningens agerande även
under ”Skolstriden mellan Gagnef och Mockfjärd på
1960-talet genom att upplåta en plats i kommunalnämnden
för AB Elementhus VD Allan Persson. |
| År
1931. En ny älvbro byggs. Den gamla i trä rivs och
ersätts med en ny i betong. |
| År
1932. ”De arbetslösas förening” i Mockfjärd
bildas. Till ordförande valdes Axel Sandgren. ”Inträdesavgiften”
i föreningen var 5 öre. Föreningen var en ren
intresseförening som skulle tillvarata de arbetslösas
intressen och bevaka att en rättvis fördelning av
de beredskapsarbeten som fanns kom till. Föreningen blev
relativt kortlivad och upplöstes i september 1933. |
| År
1933. Ett badhus byggs i den s k ”Badhusparken”,
byggnaden är idag riven. |
| År
1948. Man reser detta år en minnessten vid Mockfjärds
kyrka över bygdens främste musiker, riksspelmannen
Anders Frisell. Mockfjärds tvättstuga byggs, den är
än idag i drift. |
| År
1950. AB Elementhus etablerar sig i Mockfjärd och den största
förändringen av samhället inleds. |
| År
1953. Kung Gustav VI Adolf besöker Mockfjärd och den
nya industrin, AB Elementhus under sin ”eriksgata”
i Dalarna. |
| År
1960. Kan sägas utgöra startpunkten för den 10
år långa ”skolstriden” mellan Gagnef
och Mockfjärd. En strid som också gällde vilken
ort som skulle vara kommunens s k ”centralort”. |
| År
1970. Kommunens första högstadieskola byggs i Mockfjärd
efter år av stridigheter med Gagnefsborna om var skolan
skulle placeras. |
| År
1974. Mockfjärd får sin första kvinnliga präst. |
| År
1984. Är året när det åter är dags
att inviga en ny älvbro i Mockfjärd. |
| År
1990. Husfabriken läggs efter 40 års produktion ner
och många Mockfjärdsbor tvingas ut i arbetslöshet.
Trots den nedläggningen har inte Mockfjärd drabbats
av någon större utflyttning. |
| År
1994 bor i stort sett lika många människor kvar här
som före fabrikens nedläggning. Många av de
personer som sökte sig till Mockfjärd i samband med
etableringen av AB Elementhus har nu ”rotat” sig
i bygden och väljer att stanna kvar i denna vackra del
av Västerdalälvens dalgång. |
