| SÄCKPIPAN
I MOCKFJÄRD |
| Rot
Per Andersson, Lindbyn. Född 1830 (Ej den kände
Rot Per från Rotgården i Lindbyn). Det låg
ett hus öster om Rotgården där denne Per
bodde. Han donerade en orgel till hembygdsföreningen
och den finns på övervåningen i Fribergska. |
| Nordiska
Museet har i sina samlingar en säckpipa. Den är
inköpt i Mockfjärds kapellförsamling 1886
av Bud Erik Olsson, Vinäs. |
| ”Förr
blåstes även här säckpipa, den fick
man från Nås; när Väster Dalföltje
kom på flôtôr
utför älven, hade de med sig en kulla som koka
mat och en p?suspelman” har det berättats. |
| En
gammal folkskollärare, 82-årige (1941) Daniel
Brandt, minns mycket väl siste säckpipeblåsaren
i Mockfjärd, eller ”pôs-spelaren,
Rot Per Andersson (1830-). Denne var född i ”Västra
Bäcken” och gifte sig till Lindbyn 1851. ”Spel
pôsa”
var uttrycket för spelsättet. Sista gången
Brandt hörde spelet var 1873 då han var fjorton
år. |
| ”Ett
stycke Ö om Högsveden på andra sidan åkrarna
ligger Lindbyn för sig på en trädbeväxt
hol närmare älven. N om Larssveforsen. 6 gårdar
varav en tillhör Idkerberget i Tuna (Gruv –
A.B. Dalarna köpte den för att komma åt
forsen – enda bolagsgården i Mockfjärd);
där bodde förr Rot Per, bonde men också
djurläkare och den sista pôsblåsaren
här – han slutade blåsa på säckpipa
då han vart omvänd”, står att läsa
i Mockfjärdsdelen av Forsslunds ”Med Dalälven
från källorna….” |
| Jag
känner bara till, att Rot Per i Lindbyn spelat säckpipa.
Jag minns, när jag var liten pys, hade jag stort
intresse i den och ville se den. Vi gick dit för
att få se den. Det var på 80 – talet.
Men han tog inte fram den, för då hade han
blivit religiös. Anders Frisell. |
| Texten
ur boken ”Säckpipor i Norden” |
|
| Mockfjärdsrevolvern
eller Mockfjärdsvapnet, kallas den revolver
av typen Smith & Wesson Model 28 ("Highway Patrolman")
med .357 Magnum-kaliber som polisen har undersökt
i utredningen av mordet på Olof Palme. |
| Revolvern
köptes legalt i Luleå av en privatperson från
Haparanda tillsammans med 91 patroner av märket Metal
Piercing av den amerikanske tillverkaren Winchester Western
men stals vid ett inbrott i september 1983. Vapnet tros
ha använts vid ett postrån i Mockfjärd,
Dalarna, i oktober samma år, då också
en kula avlossades. Revolvern tros också ha använts
vid ett bankrån i Småland. Ett ökänt
finländskt kriminellt brödrapar erkände
senare stölden. |
| En
analys av den kula som avfyrades vid rånet i Mockfjärd
visade att blyisotopsammansättningen var densamma
som de båda kulorna som hittades på Sveavägen
efter mordet på Palme. Därmed skall de vara
tillverkade vid ett och samma tillfälle, i samma
s.k. stöpa. Knappt 6000 kulor från denna "stöpa"
försåldes sedermera i Sverige i slutet av 1970-talet. |
| Att
Mockfjärdsrevolvern skulle vara just det vapen som
användes vid statsministermordet 1986 är dock
osäkert. |
| Revolvern
hittades i november 2006 under privata dykningar i Djursjön
väster om Mockfjärd, efter tips till tidningen
Expressen. Ålänningen Christian Holmén
på Expressen kontaktade två Åländska
dykare, Benny Gustafsson och Ove Jansson, som redan efter
tre timmar hittade vapnet som varit så eftersökt
i 20 år. Revolvern överlämnades till polisen
den 20 november 2006. Enligt uppgifter till polisen slängdes
revolvern i sjön i oktober 1983, varför det
har ifrågasatts om vapnet verkligen användes
vid mordet på statsministern den 28 februari 1986. |
|
| Dödsolyckan
vid Högbergssågen midsommaraftonen 1920. |
| Anders
Hedman, Sigurd Sahlén och en tredje karl höll
på att kanta bräder på sågen.
En avsågad kant flög då rakt genom
halsen på Sigurd som avled på plats. Han
var då i 25 – årsåldern.
Detta
var 3:e midsommaren i rad som en allvarlig olycka inträffade
på sågen på midsommaraftonen. Efter
denna så arbetades inga flera midsommaraftnar.
Kvällens
logemöte uppe i Gruvgravninga inställdes p.g.a.
denna tragiska händelse.
Berättat
av Lisa Dahlin |
|
| Knypplingen
i Mockfjärd |
Dalknypplingen
skiljer sig från Vadstenaknypplingen genom att man
ej har ett pappersunderlag att följa. Ingen uppritad
mönsterbeskrivning används och man sätter
ej nålar inuti knypplingen, utan endast i kanterna.
Den som knypplar arbetar på fri hand. Man gör
egna sammansättningar, låter fantasin flöda
och skapar på så sätt nya mönster.
Spetsarna användes främst till sockendräkterna
och som dekoration på örngott och lakan.
Mockfjärd har allt sedan 1700-talet varit en särpräglad
knyppelbygd. Knypplerskorna blev mycket skickliga, så
skickliga och produktiva, att de även gick till grannsocknarna
för att sälja spetsar. |
|
Beställningar gjordes från hela Sverige och
Mockfjärd blev liksom Gagnef känt över
hela landet för sin tillverkning av spetsar. Ett
flertal spetsar finns bevarade och visas i Mockfjärds
Gammelgård samt i Ottilia Adelborgmuseet i Gagnef. |
| Drottning
Louise köpte knypplade spetsar ifrån Mockfjärd. |
|
